📁 KARIN GRANSTRAND Info   Mörkret
       Ateljé: Dals LÄnged hello (at) karingranstrand.com Stuff, my stuff, come along with me  

GAPS/GLITCHES


 Studio K18, Stockholm, 2024

GrupputstÀllning
Samarbete med Sandra Lundberg
Fragment frÄn en mailkonversation:


Stockholm och Dals LĂ„nged, 2024

Hej,

I en liten skog inte lÄngt frÄn mitt hem finns det ett trÀd som jag brukar hÀlsa pÄ nÀr jag behöver en dos av lugn. Det var alldeles för lÀnge sedan jag var dÀr nu men jag har en bild av det trÀdet pÄ startskÀrmen i min mobil. Och i utkanten av byn finns en gammal ek som jag ofta passerar. DÀr brukar jag stanna till och varje gÄng blir jag pÄmind om att det Àr sÄ fÄ trÀd som fÄr leva hela sitt liv. MÀnniskor och trÀd Àr ganska lika. BÄde mÀnniskor och trÀd vrider och vÀnder pÄ sig, fÄr rynkor och Äldras. Den ena blir knotig, den andra spretig. Idag hittade jag Àven en ihopkurad snigel, en vinbergssnÀcka. Har suttit nÀra och stirrat pÄ nÀr den vandrar lÄngsamt fram. SnÀckan sÄg köttig ut och med lite fantasi skulle den kunna vara nÄgot helt annat.  

Nyss gick jag runt och tÀnkte pÄ polariseringen mellan mÀnniskor som refererar till skogen som ett virkesförrÄd och mÀnniskor som ser skogen som en plats dÀr det bland annat lever trÀdarter. TrÀdarter som snarare Àr samarbetande individer Àn en del av ett virkesförrÄd. Numera kan vi förstöra mycket pÄ kort tid pÄ grund av skogsmaskiner och fossila brÀnslen men vi som fÀster oss vid trÀd sörjer skogen nÀr den blir ett kalhygge. Den mÄngfald av djur och vÀxter som levde dÀr. KrustÄtel Àr den vÀxt som först börjar vÀxa pÄ ett kalhygge. KrustÄtel Àr grÀset som skyler körskador och uppbrutna marker. MÀnniskan trampar ner men naturen tar alltid över Äterigen. Det Àr i alla fall fint och nu hÀnger det krustÄtel pÄ tork i köket. Har ocksÄ samlat nÄgra avgnagda frön frÄn kottar som ekorren lÀmnat efter sig.

Jag tĂ€nker mycket pĂ„ glappet mellan mĂ€nniskan och skogen/naturen. Hur jag Ă€n gör i mina nĂ€rmanden sĂ„ upplever jag ett större eller mindre avstĂ„nd till skogen. Vi mĂ„ste uppfinna ett sĂ€tt att hitta tillbaka till naturen. Vi mĂ„ste förstĂ„ att naturen, och skogen, har ett vĂ€rde i sig – ett vĂ€rde som inte kan skrivas i siffror. Skog Ă€r sĂ„ mycket mer Ă€n trĂ€d. 

Sandra Lundberg & Karin Granstrand
PS. Vi kan inte lÄta allt bara fortgÄ.


  1. Installationsvy 
  2. Detaljbild: Kamouflage
  3. Karin Granstrand: Kamouflage. Pressade blad frÄn jÀtteslide, krustÄtel, vÀxtfÀrgat ullgarn, stÄltrÄd, moulinégarn, gips, sten, akrylfÀrg, lim, 2024 
  4. Detaljbild: Kamouflage
  5. Sandra Lundberg: Mantel. Skulpterad form i jÀrntrÄdsnÀt och filtad vadd. AvokadofÀrgad velour och lakansvÀv i bomull. Maskin- och handsömnad, draperade detaljer. Handsydda kottfjÀll frÄn tallkottar. Makrame och smÄ tÀljda pinnar. Till större delen Äterbrukat material. 2024
  6. Installationsvy
  7. Detalj: Gammeleken
  8. Karin Granstrand: Gammeleken. Pressade blad frÄn jÀtteslide, vÀxtfÀrgat ullgarn, stÄltrÄd, moulinégarn, gips, akrylfÀrg, lim, 2024